Sedan 2000 har vi förenat naturens eget försvarssystem med modern vetenskap. Abilars evidensbaserade formuleringar ger säker och effektiv läkning, framtagna med nordisk precision för både människor och deras bästa vänner.
Repolar Pharmaceuticals är certifierat enligt ISO 13485, den internationella kvalitetsstandarden för konstruktion och tillverkning av medicintekniska produkter.
MG
Maryam Ghanbarirad, PhD
Maryam Ghanbarirad är kvalitets- och FoU-chef och ansvarar för Repolars ISO 13485-certifierade kvalitetsledningssystem och produktutveckling. Hon arbetar nära forskarteamet för att omsätta nya rön i väldokumenterade produkter.
Forskning och utveckling har varit en hörnsten i Repolar Pharmaceuticals Oy:s verksamhet sedan 2002, redan innan företaget formellt grundades. Företagets tvärvetenskapliga forskarteam har kompetens inom medicin, mikrobiologi, mykologi, kemi, skogsvetenskap och teknologi och har vetenskapligt dokumenterat säkerheten och effekten hos kåda och kådbaserade produkter. Abilars kådteknologi stöds ytterligare av kliniska studier som genomförts i samarbete med medicinska experter i Norden. Företaget fortsätter att stärka den vetenskapliga dokumentationen genom ny forskning och nya samarbeten.
AS
Arno Sipponen
Arno Sipponen, med. dr, specialist i ortopedi och traumatologi med särskild kompetens inom sårbehandling, är en pionjär inom användningen av grankåda i flera medicinska tillämpningar och grundaren av varumärket Abilar. Hans banbrytande forskning och innovationer kring grankådans antimikrobiella och sårläkande egenskaper tog sin början när han arbetade som allmänläkare i finländska Lappland. Dr Sipponen har spelat en avgörande roll i att omvandla traditionell kunskap till vetenskapligt validerade innovationer inom sårvård. Han är medförfattare till ett stort antal fackgranskade vetenskapliga publikationer och har presenterat sina forskningsresultat vid internationella medicinska konferenser och vetenskapliga forum.
JJJ
Janne J. Jokinen
Janne J. Jokinen, MD, PhD, docent i kirurgi vid Helsingfors universitet och överläkare i thorax- och hjärtkirurgi, har varit involverad i forskningen om grankådans egenskaper och medicinska användningsområden ända sedan det så kallade ”kådforskningsprojektet” inleddes. Dr Jokinen har haft en central roll i forskningsarbetet, med fokus på att omsätta empiriska observationer i kliniska studier, planera, organisera och genomföra forskning samt författa vetenskapliga artiklar för nationella och internationella fackgranskade tidskrifter.
Den vetenskapliga grunden för alla produkter är forskningen om grankåda och dess effekt vid behandling av människor och djur. Repolar Pharmaceuticals patenterade Resol-teknologi, som utvecklats ur dessa tidiga rön, omvandlar kådans naturliga antimikrobiella kraft till moderna, icke-klibbiga formuleringar som används i hela Abilar-sortimentet.
Abilars kådsalva, Abilar Sårsalva, har studerats i kliniska studier på trycksår och komplicerade operationssår, i ett hudsäkerhetstest på friska frivilliga och i laboratorieforskning om dess antimikrobiella effekt. Nedan finns de referentgranskade studierna, var och en med en lättbegriplig sammanfattning och en länk till originalpublikationen. Produktens tillgänglighet varierar mellan olika länder.
Kliniska STUDIER
Resultat: I en sex månader lång studie med 37 patienter läkte såren helt hos 12 av 13 patienter (92 %) som behandlades med kådsalva, jämfört med 4 av 9 patienter (44 %) som behandlades med hydrokolloidförband. Bakterieodlingarna från såren blev också negativa snabbare i kådgruppen. Studiemiljö: 11 sjukhus inom primärvården.
Sipponen A, Jokinen JJ, Sipponen P, Papp A, Sarna S, Lohi J. British Journal of Dermatology, 2008;158:1055–62. Läs studien →
Vad visade studien: I en retrospektiv genomgång av patientjournaler från 82 patienter med kroniska, svårläkta sår på armar eller ben minskade den genomsnittliga sårlängden med cirka 96 % under sex veckor vid behandling med 10 % kådsalva, jämfört med cirka 63 % vid behandling med silversulfadiazin, ett vanligt förekommande lokalt antimikrobiellt medel. Skillnaden var statistiskt signifikant från och med vecka 2. Inga infektioner eller biverkningar relaterade till kådsalvan rapporterades. Eftersom studien baserades på en retrospektiv granskning av patientjournaler, snarare än en randomiserad fördelning av behandlingarna, visar resultaten ett samband men utgör inte ett definitivt bevis för orsakssamband. Studien genomfördes vid en specialiserad sårvårdsklinik i Lima, Peru. Repolar tillhandahöll produktprover men finansierade eller beställde inte studien.
Salcedo Molina GR, Chau Ramos EA, Chau Ramos CA. Vive Revista de Investigación en Salud, 2026;9(26). Read the study (in Spanish) →
Resultat: I en liten studie med 23 patienter vars sår läkte långsamt efter en operation läkte alla sår helt med kådsalva, med en genomsnittlig läkningstid på cirka sex veckor (43 dagar). Studien hade ingen jämförelsegrupp, så den visar hur såren läkte med kådsalva men inte hur de skulle ha läkt med andra behandlingar.
Sipponen A, Kuokkanen O, Tiihonen R, Kauppinen H, Jokinen JJ. International Journal of Dermatology, 2012;51:726–32. Läs studien →
Säkerhet
Resultat: I ett lapptest med 207 friska vuxna applicerades kådsalvan upprepade gånger på huden under tre veckor och testades sedan igen efter en viloperiod. Cirka 3 % fick lätt, övergående rodnad under appliceringsfasen, och ingen reagerade i det avslutande testet, vilket innebär att salvan inte orsakade allergisk sensibilisering. Personer med känd allergi mot harts (kolofonium) bör ändå vara försiktiga.
Yamileva K, Multia E. Cutaneous and Ocular Toxicology, 2025;1–10. Läs studien →
Laboratorieforskning
Resultat: I laboratorietester dödade ren grankåda alla testade mikrober inom 24 timmar, däribland Staphylococcus aureus, MRSA, E. coli, Pseudomonas aeruginosa och Candida albicans. En salva med 10 % kåda minskade S. aureus och MRSA signifikant inom 24 timmar och alla övriga testade mikrober inom fyra dagar.
Sipponen A, Laitinen K. APMIS, 2011;119:720–24. Läs studien →
Resultat: I elektronmikroskop uppvisade Staphylococcus aureus-bakterier som exponerats för grankåda förtjockade cellväggar och ett skadat cellmembran. Forskarna drog slutsatsen att kådan försvagar bakterierna genom att försämra deras energiproduktion.
Sipponen A, Peltola R, Jokinen JJ, Laitinen K, Lohi J, Rautio M, Männistö M, Sipponen P, Lounatmaa K. Ultrastructural Pathology, 2009;33:128–35. Läs studien →
Abilar Nagelsvampbehandling, ett lack med 30 % kåda, har studerats i en randomiserad kontrollerad studie och en observationsstudie på nagelsvamp på tånaglarna, tillsammans med laboratorieforskning om grankådans svampdödande effekt. Nedan finns de referentgranskade studierna, var och en med en lättbegriplig sammanfattning och en länk till originalpublikationen. Abilar Nagelsvampbehandling finns inte i alla länder.
Kliniska STUDIER
Resultat: I en studie med 73 patienter använde deltagarna antingen lack med 30 % kåda dagligen i nio månader, lack med 5 % amorolfin en gång i veckan i nio månader eller terbinafintabletter dagligen i tre månader. Efter tio månader var andelen fullständig svampläkning 13 % för kådlacket, 8 % för amorolfin och 56 % för terbinafin. Kådlacket gav liknande resultat som amorolfin och hade den lägsta behandlingskostnaden per patient, medan terbinafin i tablettform var signifikant mer effektivt än båda de lokala behandlingarna.
Auvinen T, Tiihonen R, Soini M, Wangel M, Sipponen A, Jokinen JJ. British Journal of Dermatology, 2015;173:940–48. Läs studien →
Resultat: I en studie med 37 patienter som applicerade kådlack dagligen i nio månader hade 13 av de 19 patienter med laboratoriebekräftad svampinfektion som testades i slutet (68 %) inte längre någon påvisbar infektion. Studien hade ingen jämförelsegrupp, så den visar hur infektionerna svarade på kådlack men inte hur de skulle ha svarat på andra behandlingar.
Sipponen P, Sipponen A, Lohi J, Soini M, Tapanainen R, Jokinen JJ. Mycoses, 2013;56:289–96. Läs studien →
Laboratorieforskning
Resultat: I laboratorietester hade grankåda en stark svampdödande effekt mot alla testade dermatofyter, däribland alla Trichophyton-arter, den typ av svampar som ligger bakom de flesta nagelsvampinfektioner. Den påverkade inte Candida-jästsvampar eller de andra testade svamparna, och i mikroskop skadade den svamparnas cellväggar.
Rautio M, Sipponen A, Lohi J, Lounatmaa K, Koukila-Kähkölä P, Laitinen K. European Journal of Clinical Microbiology & Infectious Diseases, 2012;31:1783–89. Läs studien →
Ja. Kådsalvan i Abilar Sårsalva har testats i en randomiserad kontrollerad studie på trycksår (British Journal of Dermatology, 2008) och Abilar Nagelsvampbehandling i en randomiserad studie på nagelsvamp på tånaglarna (British Journal of Dermatology, 2015).
Resol-teknologin är Repolar Pharmaceuticals patenterade metod för att bearbeta grankåda till stabila, säkra formuleringar och samtidigt bevara kådans naturliga effekt.
Allergiska reaktioner är sällsynta men möjliga. I ett lapptest med 207 friska vuxna orsakade kådsalvan ingen allergisk sensibilisering, och endast cirka 3 % fick lätt, övergående rodnad. Personer med känd allergi mot harts (kolofonium) bör undvika produkten eller först rådfråga en läkare. Se hudsäkerhetsstudien →
I en studie med 82 patienter med kroniska, svårläkta sår minskade såren som behandlades med Abilar Sårsalva med i genomsnitt cirka 96 % under sex veckor, jämfört med cirka 63 % för silversulfadiazin. Studien baserades på patientjournaler från en enskild klinik och var inte en randomiserad studie. Läs mer om studien om kroniska sår →
Nej. Abilar använder kåda av medicinsk kvalitet från gran (Picea abies), som skiljer sig i sammansättning från kolofonium, det bearbetade hartset från tall som är ett känt hudallergen. Kolofonium saknar också några av de naturliga ämnen som finns i grankåda.
I laboratorietester dödade grankåda en rad olika bakterier och jästsvampar, däribland Staphylococcus aureus och MRSA, och en salva med 10 % kåda minskade dessa bakterier signifikant inom 24 timmar. Det här är laboratorieresultat, inte resultat hos patienter. Se laboratoriestudien →
I en randomiserad kontrollerad studie gav kådlacket i Abilar Nagelsvampbehandling liknande resultat som amorolfin, ett vanligt receptbelagt nagellack, till en lägre kostnad per patient. Terbinafintabletter var mer effektiva än båda de lokala behandlingarna. Se nagelsvampstudien →
